Idag är det en sådan där lite småruggig sommardag med regn i luften. Jag går omkring i raggsockar och fryser, och då ville jag ha något varmt till frukost idag. Då fick det bli en maträtt som vi åt då och då hemma när jag var liten då den är enkel och billig: mannagrynsvälling med russin. Räds inte ordet välling, för det smakar verkligen inte som den välling man köper i pulver i affärerna och blandar ut och värmer. Hu! Den får jag inte i mig om det så är mitt liv som hänger på det! Nej, den här vällingen är som en tunn mannagrynsgröt men lite sötare med russin och lite socker. Man kan förstås utesluta sockret i vällingen, men jag har med det då det är så jag är van att äta den.